Luzernerstövare, även Luzerner Laufhund, är en variant av Schweiziska stövare som har sitt ursprung främst från stövare i kantonen Luzern i Schweiz.
Enligt rasstandarden skall en luzernerstövares päls ge ett ”blått” intryck genom en blandning av svarta och vita pälshår, mycket kraftigt spräcklig, med svarta fläckar eller med svart sadel; blekare eller intensivare tanfärg över ögonen, på kinderna, på bröstet, runt anus och på extremiteterna; svart mantel är tillåten. Luzernerstövare skall ha svart hud under den svarta pälsen och ljusare under den blåspräckliga pälsen. Det anses som ett rasmässigt fel om en Luzernerstövare saknar ”blå”-spräcklighet, eller tanfärg på öronens utsida.
Man se påfallande likheter mellan luzernerstövare och grand bleu de gascogne samt petit bleu de gascogne, vilket torde bero på att franska stövare blev införda till Schweiz, inte minst av legosoldater. Luzernerstövare utgjorde ursprunget till luzernervarianten av rasen schweiziska små stövare, som avlades fram med hjälp av tyska dachsbracke.
Luzernerstövare är en av de fem största stövarraserna i Sverige. 1967 infördes de första hundarna som kom att utgöra grunden för rasen i landet. De hade tidigare förekommit i enstaka exemplar men icke avsatt något spår i avelshänseende.
Luzernerstövare är en av hundraser som har lite problem med HD. De fel som visats är C-höfter eller grad 1. Krav på avelshundar i Sverige är att de skall erhållit minst 2:a unghundsklass, öppenklass eller jaktklass på en officiell utställning. Genom efterforskningar har man kunnat konstatera att luzernerstövarna i Sverige och i Norge är i mycket hög grad släkt med varandra. Även de schweiziska stammarna finns till stor del i Sverige och Norge. Att hitta importer i dessa länder som tillför avelsbasen något är därmed mycket svårt. Inkorsning med jurastövare eller bernerstövare kan bli nödvändigt för att kunna bibehålla en tillräckligt bred avelsbas och för att hålla inavelsgraden på samma låga nivå som idag.
Text är hämtad från Wikipedia